Är du också en av alla som vill börja sätta mål för 2021? Som har drömmar och målbilder men som i hemlighet kräks lite på SMART modellen? Då är den här artikeln för dig. Du kommer nämligen inte behöva befatta dig med några smarta mål överhuvudtaget i denna text. Istället kommer du få läsa om en annan typ av mål, som inte sällan blir den avgörande faktorn för framgång. Nyfiken? Klart du är!
Inom mental träning brukar vi säga att vi, när vi snackar om målbilder och mål, hämtar kraft ifrån framtiden. Detta gör vi genom att vi föreställer oss vad det är vi vill uppnå, eller genom att se framför oss vad det är som väntar. Den mentala tränaren Mats Björk från MB Expandera brukar använda sig av liknelsen nedan:
”När du har bokat en resa sex månader fram i tiden så är du glad redan nu. Trots att det är lång tid kvar tills resan blir av, men du kan ändå känna både förväntan och glädje inför det som komma skall. Det är din inre bild av resan som ger upphov till positiva känslor inombords och som gör dig förväntansfull redan nu. Det är något som ännu inte har hänt, något som ska hända i framtiden, men det ger kraft och energi här och nu.”
Visst är liknelsen bra? För vem har inte planerat massa roliga saker och varit glad för det redan på studds? Detta skvallrar om att vår hjärna reagerar på mentala bilder och att det ändå ligger något korn av sanning i uttrycket ”vår hjärna vet inte skillnad på fantasi och verklighet”.
Kraftfulla målbilder
När vi pratar målbilder inom mental träning så är det just detta vi åsyftar. Att vi kan se en bild av det vi önskar uppnå och att vi på förhand kan börja känna känslan av den. En sådan målbild är ytterst kraftfull och gör avtryck i hela vår kropp, ett avtryck som motiverar oss att göra det som krävs för att nå dit. Med andra ord – vi jobbar för att få fram känslan i målbilden och att behålla den genom att upprepade gånger ”tona in” på målbilden. Målbilden blir då vår källa att hämta kraft ur, när vägen mot målet känns jobbig.
Känslor är något av det mest kraftfulla vi har. Rädsla kan förlama oss, lycka kan få oss att sprudla och ledsamhet oss att gråta. Vi kan backa ifrån uppgifter som känns jobbiga men slänga oss in i projekt som känns roliga. Känslor kan i värsta fall kontrollera oss, om inte vi tar kontrollen över dem blir vi lätt marionetter som bara följer med. Det är därför vi genom mental träning övar oss på att hantera våra känslor. Att granska och utmana när det behövs, men också nyttja till fullo när det går. Det sistnämnda är det vi gör när vi jobbar med kraftfulla målbilder.
Känslomål vs målbilder
Målbilden vi har är oftast ”the end game” av vårt mål. Det visar resultatet vi vill åt och kan i denna kontext bytas ut mot resultatmål. Resultatet kräver att vi börjar jobba och det är här olika målsättningsmodeller kommer in i leken, som syftar till att få oss i rörelse mot målet. Och det är allt som oftast här det går fel eftersom den mest kraftfulla av alla faktorer tenderar att glömmas bort. Vad då för något? Jo – känslan!
När vi bryter ner resan mot huvudmålen kallas det att sätta upp delmål. Dessa delmål kan vara konkreta, tidsbestämda och ja, allt det där som SMART-modellen och MAKT-modellen förordar. Det är inte på intet sätt dåligt, men delmålen tenderar till att bli väldigt fyrkantiga och ibland… opersonliga. Exempelvis ”Den 4 juli ska jag ha skrivit exakt 40 sidor i mitt nya manus”. Det är ett tydligt delmål men kan lätt kännas stressande och ganska glädjelöst när det enbart riktar sig mot prestation. Vad är det som saknas? Vad är det som skulle kunna läggas till? Ja, du har gissat rätt! Känslan!
Vilken typ av känsla vill du ska vara förknippad med resan mot ditt huvudmål? Hur vill du känna på vägen när du checkar av delmål för delmål? Då menar jag inte endast i den stund du uppnått delmålet utan under helaresan! Genom att ha ett känslomål som tillåts genomsyra resan från början till slut är chansen större att man faktiskt kommer framåt.
Känslomål i praktiken
Så hur ska man då tänka när man sätter upp känslomål? Det bästa är att besvara frågan, ”hur vill du känna?”. När jag satte upp som huvudmål att producera dessa artiklar ville jag att det skulle kännas enkelt och inspirerande. Det skulle kännas naturligt och som att jag gjorde något meningsfullt för andra genom att pränta ner mina tankar och min kompetens. Större delen av tiden känns det så här, därför fortsätter jag att skriva månad för månad.
För flera år sedan när jag började träna, så var känslomålet istället att vara nöjd och trött. Nöjdheten kopplades till att jag genomfört träningen (oavsett om det gått bra eller dåligt) och jag såg tröttheten som ett kvitto på att kroppen jobbat. Idag är känslomålen att känna mig stark, smidig och klarsynt, känslomål som numera är mitt huvudmål med träningen.
Genom att fokusera på hur bra känslor vi vill känna när vi är i rörelse mot ett mål ökar chanserna att vi håller i och fortsätter framåt. Precis som att hjärnan svarar bra på känslor kopplade till målbilder gör den likadant när känslan är kopplad till en handling.
Så lägg en plan med huvudmål och delmål, forma dem utifrån SMART modellen om du vill men glöm för sjutton skull inte känslan du vill ha under tiden! Mer känslomål åt folket!
Lycka till!
Gillade du den här artikeln? Här hittar du länkar till ytterligare bra stoff:
Mental Träning höjer alla nivåer
Skillnaden som gör skillnaden
5 tips på att gå från osäker till självsäker