Hur många gånger har du hört om tacksamhetsövningar som ska ge dig mer välbefinnande, glädje och mening i livet? Ganska många gånger, va? Kanske är det till och med så att du börjar tröttna och kalla det klyschigt? Eventuellt nickar du igenkännande och tänker för dig själv, ”Vad skönt att hon lyfter ämnet!”. Då lär du bli besviken. Jag råkar nämligen sitta inne på svaret om varför tacksamhetsövningar är en av de bästa uppfinningarna någonsin, näst efter mjukglass.  


Tacksamhet kan uppstå i många olika kontexter men också tillsammans med olika människor. Det är en positiv känsla som bottnar i hur värdefullt någon eller något känns, eller att man får vara en del av någonting. Känslan kan sägas vara subjektiv, att alla som upplever den har sitt sätt att beskriva den. Den är däremot helt universell och alla människor kan känna den. Däremot är långt ifrån alla tränade i att sätta ord på känslan och tänker helt sonika att det mest känns positivt. Sen är det bra med det.


Hur vi pratar om tacksamhet


Tacksamhet kan också komma i förklädnad av skam, trots att det inte finns något av denna mörka känsla i uppriktig tacksamhet. Vi är många som under vår uppväxt fått höra att vi ska vara tacksamma för att vi har mat på bordet och tak över huvudet. Ett ganska taffligt men välmenande försök från föräldrars sida att uppfostra. 

Att ha perspektiv på levnadsvillkor är inte fel, det är i allra högsta grad viktigt och bör främjas för att barn ska lära sig uppskatta det som kan anses trivialt. Det är snarare sättet man talar om tacksamhet som bör förändras. Att föräldrar säger: 

”Du borde vara tacksam för att du ens har mat på bordet” 

spelar snarare på skuldkänslor och ånger än om det skulle sägas: 

”Tänk vad tacksamma vi kan vara över att vi får äta så god mat!”

Om vi, med hjälp av hur vi samtalar om tacksamhet, redan i tidig ålder kan hjälpa barn att bli mer tacksamma i livet är chansen stor att det blir lättare att känna tacksamhet som vuxen också.  




Hur vet jag vad jag ska vara tacksam över? 


Ibland kan det kännas svårt att veta vad man egentligen har att vara tacksam över. En del har gått igenom många jobbiga saker i livet och tvingats ner på knä mer än en gång. Andra lever i jämförelsefällan där man aldrig når upp till det där som ”alla andra” har. Andra har blivit sjuka, förlorat närstående eller levt i förhållanden där man inte varit sann mot sig själv. Då kan det vara svårt att de ljusglimtarna runt omkring och tacksamhetstänk viftas bort som positivt tänkande. 

Men faktum är att vi ofta har väldigt väldigt mycket att vara tacksamma över. Speciellt om vi bor i Sverige, vilket i sig är ett fantastiskt privilegium i jämförelse med många andra länder. Men om vi rent mentalt befinner oss långt ifrån att se ljuset i mörkret kan det vara bra att börja med det vi tar för givet allra mest – nämligen vår kropp. 

Skänk en tacksamhetstanke till din hälsa, till dina sinnen och till att kroppen fungerar. Säg högt för dig själv, ”Jag är tacksam för…” och fyll på med allt som du annars aldrig tänker på. Det kan vara att dina ben bär dig varje dag, att du kan springa och gå, lyssna på din favoritmusik eller kanske skapa något själv? 

En naturlig övergång är sedan att börja räkna upp de människor du har runt om dig som du tycker om eller känner förtroende för. Skänk dem en tacksamhetstanke och fundera en kort stund över hur livet sett ut om de inte funnits i din närvaro. Visst känns det bra att ha dem där? 

Du kan också uttrycka tacksamhet för de materialistiska tillgångar du har, som ditt hem, dina favoritplagg du trivs med eller maten du har i kylen. Även om materiella saker inte ger lycka förtjänar de att uppmärksammas då de ofta är resultat av olika former av prestationer. De är också lätt att ta mat, tak över huvudet och busskort för givet så utmana dig själv att känna tacksamhet för detta. 




Den enklaste tacksamhetsövningen


En av de mest enkla övningarna du kan tänka dig är ”3 saker att vara tacksam över”. Övningen finns i många olika tappningar och inriktningar och i all sin enkelhet är den oslagbar. 



Gör så här:

Förbered papper och penna vid sängkanten. Varje kväll, innan det är dags att sova, tänker du tillbaks på dagen. Vilka tre saker som du upplevt (eller gjort, sett, känt etc) kan du vara tacksam över?    

Se dem framför dig, lägg märke till känslan du får när du gör detta. Vart i kroppen känns det? Skriv ned det med dagens datum. Fortsätt med detta i minst tre veckor och gå gärna tillbaks i anteckningarna och återupplev känslorna. 




Vad leder alla dessa tacksägelser till?

Ovanstående övning syftar till att: 

1. Få dig att reflektera över vad som varit bra under dagen.
 
2. Vad du har att vara tacksam över rent konkret. 

3. Att bli uppmärksam på känslan och kunna identifiera hur den känns.

4. I förlängningen öka känslan av välmående och livskvalitet.
 


Genom att upprepade gånger reflektera över hur dagen varit kommer det bli en vana som sedan sker automatiskt. Du kommer därmed bli uppmärksam på glädjeämnen och känna tacksamhet direkt i vardagen, inte bara när du reflekterar på kvällen. Det blir ett sätt att träna din hjärna att se det som är positivt och låta känslorna de genererar ta allt större plats. 
 
Det fiffiga med att träna sig i tacksamhet är också att man tillslut uppmärksammar de riktigt små sakerna i vardagen. Detta tenderar att skapa starkare positiva känslor och jämförelsefällan och ”brist-tänket” förvandlas till ”jag har det jag behöver”. För dem som gärna strävar efter mer blir strävandet mer meningsfullt och fokuserat. För dem som kämpar för att känna nöjdhet med det de har får lättare att göra det. 




Att vara tacksam – en attitydfråga


Många viftar bort tacksamhet och positivt tänkande som klyschor och nonsens. Det är lätt att göra om man inte vill tro på sin egen förmåga att förändra attityd och varande. Det är den återkommande övningen i att känna tacksamhet och hitta det som är positivt i vardagen som gör långsiktig skillnad. Det är träningen i att vara tacksam för det lilla som senare genererar ett ökat välmående. Så välmåendet ligger i dina händer, du väljer!